HK A (26 olika värden)
• Infektions- och inflammationsprov (SR/sänka, CRP och vita blodkroppar/LPK) visar nivån av pågående inflammation (tex reumatisk inflammation i leder, tarminflammation mm) och infektion (virus/bakterieinfektion). Allvarliga sjukdomar såsom cancer ger ofta också en inflammationsreaktion i kroppen med stigande sänka som följd.
• Blodstatus innefattar ett flertal parametrar såsom blodvärde (Hb/hemoglobin), vita (leukocyter) och röda (erytrocyter) blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). De röda blodkropparna analyseras även avseende storlek och Hb-innehåll (MCV, MCH/MCHC) liksom hur stor andel de utgör i blodet (EVF). Låga Hb-värden ses vid tex blodbrist vilket kan bero på järnbrist, infektioner, blödning, olika cancersjukdomar, tarmsjukdomar etc. De vita blodkropparna reagerar främst på infektion och malignitet i blodbildande organ (leukemi). Trombocyternas viktigaste uppgift är att koagulera blodet vid blödning.
• Högt sockervärde (glukos) orsakas av pågående diabetes liksom att ett gränsvärde kan visa ökad risk för framtida diabetes. Vid diabetes typ 1 (ungdomsdiabetes) lider man brist på insulin och vid diabetes typ 2 (åldersdiabetes) är man insulinokänslig. Resultatet vid båda dessa former blir att sockermängden i blodet stiger. Debatten är idag intensiv avseende rekommenderad kolhydrat/sockerfördelning i kosten, delvis pga att koststudier är så svåra att genomföra. Man är dock överens om att för hög andel snabba kolhydrater (socker/stärkelse) i kosten är ogynnsamt (tex socker i godis, läsk, kakor mm, vitt mjöl, potatis, vitt ris och andra icke fullkornsprodukter). Ett högt intag av snabba kolhydrater kan också påverka blodfetterna negativt (främst triglyceriderna). Det finns inget bra sätt att mäta risken för att utveckla diabetes eller för att få besked om vilken socker/kolhydratfördelning man som enskild individ bör ha. Mätning och bedömning av glukosnivå liksom kolesterolvärden ger viktiga svar på ev metabol dysfunktion vilket ofta innebär övervikt, insulinokänslighet/diabetes och blodfettsstörning.
Kolesterol är en lipid/fettämne och viktig beståndsdel i våra cellväggar. Kolesterol har en stor betydelse för flertalet viktiga processer i kroppen men har de senaste decennierna mest associerats med hjärt- och kärlsjukdomar. Då man får i sig kolesterol via kosten (även om den största delen tillverkas i kroppen) har man under flera år intresserat sig för sambandet mellan höga kolesterolvärden och risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. I dagligt tal uppdelas kolesterol i det goda (HDL) och det onda (LDL). Förenklat transporterar LDL fett från levern ut i kroppen och HDL tar fettet tillbaka till levern. Idag tittar man även på förhållandet mellan de olika kolesterolvärdena och ett annat blodfettsämne (triglycerider).
Myndigheter och läkemedelsföretag har länge varit eniga i sambandet mellan höga LDL-nivåer och ökad risk för kärlskada. På senare år har en del forskare dock uppmärksammat en del motstridiga studier där man ej lika tydligt kan se sambandet. Man har även noterat en icke betydelselös risk för biverkningar vid medicinering mot höga blodfetter. Tills ytterligare klarhet bringas kring vikten av olika kolesterolvärden hänvisar man till gällande rekommendationer från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Dessa gör gällande att råd om ökad fysisk aktivitet, förbättrade matvanor (avseende fettkvalitet och sockerintag), behandling med läkemedel (vid klart förhöjda värden eller vid vissa sjukdomar) eller rökstopp påverkar blodfetterna i gynnsam riktning. Den mat som kan förbättra kolesterolvärdena är således samma som den man rekommenderar vid diabetes, högt blodtryck och övervikt.
• Njurfunktion/vätskebalans. För att bedöma njurarnas funktion analyseras kreatinin. Detta ämne stiger vid njursjukdom och ibland pga vissa läkemedel. Mätning av salt- och mineralämnen (natrium, kalium och kalcium) kan visa brist eller överskott. Dessa ämnen är viktiga för bla mineralisering av skelettet samt muskel- och nervfunktion. Kalcium finns i skelettet och kan frisättas ut i blodet vid vissa ovanliga tumörformer. Störning i natrium/kaliumbalansen ses tex vid njur- och binjuresjukdomar.
• Stigande giktvärde (urat) indikerar ökad risk för en viss typ av ledinflammation (gikt). Främst drabbas stortåns grundled, men de flesta leder kan drabbas. Vissa läkemedel kan öka risken (tex vätskedrivande) liksom alkohol (främst öl) och proteinrik kost (kött, inälvsmat, ärtor, bönor, sardiner, sill och ansjovis).
• Lever- och gallvärden (alat, asat, gt, bilirubin, albumin och alp) bedömer ev leverskada och leversjukdom såsom alkoholrelaterad skada/sjukdom, gulsot, levercancer, läkemedelspåverkan, gallvägssjukdomar etc.
• PSA (tillägg för män) är ett prostataspecifikt ämne vars nivå ofta ökar tydligt i blodet vid insjuknande i prostatacancer. Man har länge fört en debatt i Sverige om att införa allmän screening av PSA-värde för män över en viss ålder (45-50-årsåldern) vilket nu har inletts på prov i vissa regioner. Det man i dagsläget har svårt att bevisa i vetenskapliga studier är nyttan av en tidig upptäckt av prostatacancer och risken för eventuella biverkningar av en ev behandling. Läs mer här Länk till PSA-information (1177)